Kärleksbrev till två barn

Samma dag som ägget, som skulle bli Leia, fäste i min livmoder åt jag ett helt paket ballerina kladdkaka. Hur vet jag att det var just den dagen? Jo, jag fick en nidationsblödning, vilken jag då trodde var mens så vi vet att det var då hon satte sig fast. Varför tryckte jag i mig ett helt paket? Jo, jag trodde ju att jag fått mens, tyckte synd om mig själv och det fanns mjölk till kakorna i kylen. Enkelt.

Omkring samma dag som ägget, som skulle bli Nilo, fäste (här fick jag ingen blödning men fick en fruktansvärd "mensvärk") åt jag en hel låda lakrits på jobbet. Började få värk samma dag men det kan ha gått någon dag eller två då värken visade sig vara växtvärk. Varför åt jag en hel låda? Ja, det kan man verkligen fråga sig då det är allmänt känt att man ska vara restriktiv mot lakrits när man är gravid och jag visste ju vad vi höll på med.
Lite knepigt.

Trots detta ger ni oss inte bara sött och salt i livet. Ni ger oss alla smaker i världen men utelämnar de dåliga. Ni är vår umami-krydda. Livet har aldrig smakat så smaskigt (som Leia skulle säga) som det gör sedan ni anlände till vår lilla familj. Leia är klok, otroligt busig, fantastisk rolig och har ett så fint hjärta och värmande skratt. Nilo är nyfiken, otroligt kramig, fantastiskt charmig och har ett smittande leende och outröttlig glädje. 

Vilka lyckträffar ni är. Jag hoppas ni ska kunna läsa detta när ni är äldre, sitter på era rum i vårt hus och kanske är lite arga på era föräldrar för att vi vägrar ge er en katt eller för att vi är helt hopplöst oförstående för er just då. Hoppas att ni ska känna vilken sjukt stor kärlek vi har för er. Oavsett vilken period i livet ni går igenom ska ni veta att det finns inget vi inte gör för er. (Förutom det där med katten då). Man brukar säga att barnbarn är livets efterrätt, men ni, våra barn, är en sjurätters lyxmiddag med extra allt. Tack för att ni kom till oss. Vi ska älska er bortom evigheten tillräckligt för flera livstider. Ni har all vår kärlek ❤